Internetsamtalen har ökat kraftigt

Publicerad 15.08.2017

Resultaten av en konsumentundersökning som Kommunikationsverket lät göra våren 2017 beskriver finländarnas sätt att använda kommunikationstjänster ur många synvinklar. En knapp fjärdedel av finländarna beställer betal-tv-kanaler och över en tredjedel avgiftsbelagda webb-tv-tjänster. Finländarna använder sina smarttelefoner på ett mångsidigare sätt än tidigare, och speciellt webbaserade samtals- och snabbmeddelandetjänster har ökat betydligt. Största delen av finländarna tar hand om lösenorden, uppdateringarna och informationssäkerheten för sina webbredskap.

Resultaten baserar sig på en telefonintervju från våren 2017 som besvarades av 3001 konsumenter över 15 år. Kantar TNS Oy svarade för insamlingen av uppgifterna.

Användning av meddelanden och webbtjänster med smarttelefoner

Våren 2017 använde 35 procent av svarspersonerna tjänster av typen Skype-, WhatsApp- eller Facebook-samtal från sina smarttelefoner. Hälften av dem använde internetsamtal minst en gång i veckan och lite över en fjärdedel dagligen. Användningen av webbsamtal har ökat med hela 10 procentenheter från våren 2016. På motsvarande sätt har också användningen av snabbmeddelandelösningar, såsom WhatsApp och Snapchat, ökat med åtta procentenheter till 64 procent. Användningen av så gott som alla andra undersökta tjänster har också blivit vanligare.

En knapp fjärdedel av svarspersonerna har använt mobilbetalning och 90 procent av dessa användare har inte upplevt några problem med mobilbetalningen.

Med undantag för textmeddelanden var användningen av meddelanden och webbtjänster med smarttelefoner betydligt ovanligare i äldre åldersgrupper än i andra grupper. Till exempel 53 procent av finländare under 25 år använder internetsamtal, men bara 11 procent av personer över 65 år. På motsvarande sätt varierar användningen av snabbmeddelandeapplikationer från 93 procent till 18 procent.


Spara figurens uppgifter som CSV-fil

Bild 1. Internet- och kommunikationstjänster via mobiltelefon 2016–2017.

Internetförbindelser i hemmet

När man granskar förekomsten av internetförbindelser skedde det inte några stora förändringar jämfört med våren 2016. Våren 2017 hade 93 procent av de finländska hushållen tillgång till internet. Hälften av svarspersonerna hade både fast och mobil internetförbindelse. En fjärdedel av dessa ansåg dock att mobil förbindelse är hemmets primära förbindelse, även om de också hade fast förbindelse.

Mobilt internet används oftast hemma (74 procent av svarspersonerna) och nästan lika ofta när man är i rörelse (72 procent). På jobbet använder 53 procent av konsumenterna mobilt internet och på fritidsbostäderna 52 procent. I utlandet använder 40 procent av konsumenterna mobilt internet, vilket är 5 procentenheter mer än våren 2016.

Mobiltelefonanvändningen bidrog till att internetsamtalen ökade också med hemmets primära förbindelse från 34 procent till 38 procent och användningen av snabbmeddelanden ökade med 2 procentenheter till 45 procent. Över 80 procent av svarspersonerna använde e-post, informationssökning och nyheter samt myndighets-, hälso- och banktjänster; användningen till och med minskade, vilket kan bero på ökningen i mobiltelefonanvändningen. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är inte lika stora för hemmets primära internetförbindelse som för mobiltelefonanvändningen.

Beställning och användning av tv- och videotjänster

Våren 2017 tittade 77 procent av svarspersonerna avgiftsfria video- och tv-innehåll på internet. 72 procent av konsumenterna tittade på tv-bolagens avgiftsfria webbinnehåll, t.ex. Yle Arenan, Katsomo och Ruutu. För finländare över 65 år ökade denna andel till 44 procent. Vad gäller övriga avgiftsfria videotjänster, såsom Youtube, tittade 57 procent av alla finländare på dem.

En knapp fjärdedel (23 procent) av svarspersonerna beställde betal-tv-kanaler och över en tredjedel (35 procent) avgiftsbelagda webb-tv-tjänster. Andelen konsumenter som beställde avgiftsbelagt innehåll på båda sätten var 12 procent. Övriga beställvideotjänster, såsom Netflix, HBO Nordic, C More och Viaplay, var klart populärare än tv-bolagens egna tjänster när det gällde avgiftsbelagt innehåll. 30 procent av svarspersonerna tittade på de först nämnda tjänsterna och 9 procent de senare nämnda.

Totalt tittade 79 procent av konsumenterna på några tv-program eller videor på internet. Hälften av dem tittade på innehållen oftare än en gång i veckan och en fjärdedel varje dag.


Spara figurens uppgifter som CSV-fil

Bild 2. Beställning och tittande av tv-innehåll och webbvideor i olika åldersgrupper.

Informationssäkerhet vid användning av internet

Enligt intervjun från våren 2017 använde 34 procent av svarspersonerna olika lösenord för olika tjänster, 41 procent sade att de använder flera lösenord och nio procent använder alltid samma lösenord. Mycket få sade att de utnyttjar ett program för lösenordshantering (i genomsnitt 2 procent av dem som svarade), trots att många antagligen har problem med lösenordshanteringen.

Olika lösenord användes flitigast i åldersgruppen 50–64 år (39 procent). Bland 15–24-åringar använde endast 29 procent alltid olika lösenord. Å andra sidan använde 15–24-åringarna oftast samma lösenord för flera tjänster (54 procent). Antagligen använder unga mellan 15 och 24 år så många tjänster att det är svårt att komma ihåg olika lösenord för alla tjänster.

Kvinnor förhöll sig till lösenord på ett lite mer informationssäkert sätt än män: 7 procent av kvinnorna och 11 procent av männen använder samma lösenord. Personerna över 65 år använder oftast ett och samma lösenord (12 procent).


Spara figurens uppgifter som CSV-fil

Bild 3. Användning av lösenord för olika tjänster per åldersgrupp.

Andelen svarspersoner som använde automatiska programuppdateringar för sina apparater var 65 procent. Dessutom sade 22 procent av svarspersonerna att de gör uppdateringarna själva, och 4 procent ansåg att uppdateringarna inte alls är nödvändiga.

Vad gäller beaktande av informationssäkerhet, sade 18 procent av svarspersonerna att de noga tar reda på apparatens informationssäkerhet innan de köper den, 32 procent sade att de på något sätt tar reda på den, 29 procent sade att de förmodar att apparaterna är informationssäkra och 14 procent tog inte hänsyn till apparatens informationssäkerhetsegenskaper vid köpet.

Det finns en klar förbindelse mellan val av lösenord och uppdateringar. Ju aktivare en person sörjer för ett av delområdena inom informationssäkerheten, desto aktivare tar personen hand om de övriga delområdena också.

Helt motsvarande resultat från andra länder finns inte att tillgå. Grovt sett kan man dock bedöma att man använder lösenord på ett lite mer obekymrat sätt i Finland än i andra länder. I Finland använder man sig av program för lösenordshantering mera sällan än till exempel i Sverige eller USA. Likaså verkar internetanvändare i Finland utnyttja automatiska uppdateringar oftare än internetanvändare i genomsnitt.

Ämnesord: Informationssäkerhet , Internet , Telefon , Television , Bredband , Dataskydd , Lösenord , Mobilt bredband , Mobiltelefon , Artiklar

LinkedIn Print