[Tema] Gästskribent: I nätet fiskas det efter bankuppgifter

Brottslingar som fiskar efter bankkoder och kortuppgifter försöker ständigt hitta på nya bedrägerimetoder. Hur känner man igen ett bluffmeddelande och vad ska man göra om man stöter på ett? Gästskribenten S-bankens riskhanteringschef Juha Nieminen skriver om den ständiga katt- och råttaleken på nätet. Artikeln inleder ett tema där cybersäkerhetsfenomen i finansbranschen behandlas.

Skribenten Juha Nieminen arbetar som riskhanteringschef i S-banken

Det går inte längre att undvika olika slags försök med bluffmeddelanden. I ett oförargligt fall stöter man på fenomenet när man i medierna läser om nyheter gällande bluffmeddelanden. I värsta fall kan man själv falla offer för ett bluffmeddelande.

Det är dock viktigt att komma ihåg att bara mottagande av ett bluffmeddelande inte ännu medför problem. Problem uppstår först om det genom en suspekt länk kommer in ett skadligt program till den egna datorn eller mobiltelefonen, eller om man har överlämnat sina bankuppgifter till bedragare.

Vilka slags bluffmeddelanden rör sig i Finland?

Trots att man oftast kallar snokningsförsöken för bluffmeddelanden eller nätfiskemeddelanden, är det frågan om brottslig verksamhet, inte några småbluffar. Med hjälp av meddelanden försöker brottslingarna samla in bankkoder, bankkortsuppgifter eller personuppgifter för till exempel olagliga penningöverföringar eller andra kriminella ändamål.

De vanligaste kanalerna för att fiska efter uppgifter är e-post och förfalskad webbplats. Meddelanden och webbplatser försöker man få att se så äkta och officiella ut som möjligt, i dag är till exempel ett gott språkbruk inte längre en garanti för sidans eller webbplatsens äkthet.

Ju mer medvetna och försiktiga människorna blir, desto mer uppfinningsrika sätt försöker brottslingarna hitta. De kan agera i realtid och ta kontakt per telefon och presentera sig som poliser eller bankanställda. Bedragare som utger sig för att vara poliser har till och med ringt på hemma hos folk.

Utöver nigeriabreven som redan cirkulerat länge har det på den senaste tiden blivit vanligare med bland annat investeringsbedrägerier, där det ges falska löften om kommande vinster. Ofta stöter man också på romansbedrägerier, där den nya bekantskapen från nätet inte är intresserad efter äkta kärlek utan bara pengar.

Hur känner man igen ett bluffmeddelande?

Man bör förhålla sig kritisk till lockande erbjudanden och utlottningar på nätet om de låter för bra för att vara sanna. Man bör också vara försiktig med alla meddelanden som kommer överraskande och där man ombeds lämna ifrån sig uppgifter, byta lösenord eller logga in på någon tjänst.
Om du inte är säker på äktheten i ett meddelande kan du ta kontakt med avsändaren och kontrollera ursprunget. Klicka dock inte på länkar eller bilagor i meddelandet, utan ring eller skriv själv in avsändarens uppgifter i adressfältet.
Vad ska man göra om man misstänker att man blivit utsatt för ett bedrägeriförsök?
Om du har lämnat ifrån dig uppgifter för felaktig användning ska det omedelbart anmälas till spärrtjänsten för bankkoder eller kort.

I förväg kan man bara förbereda sig på bedrägerier genom att hålla informationsskyddet i sin dator uppdaterat och genom att bara ladda ner applikationer från officiella applikationsbutiker. Man bör också utnyttja säkerhetsfunktioner som den egna banken erbjuder, som inköps- och användningsbegränsningar för kort.
Bankerna strävar efter att motverka bedrägerier i samarbete med olika aktörer, som Cybersäkerhetscentret och polisen. Tyvärr kan inte bedrägerier förhindras helt: när en bedrägerimetod har stoppats så är nästa redan på väg. Säkerheten vid skötsel av bankärenden utvecklas ständigt, men man ska inte glömma bort att vara försiktig själv.

Gästskribenten Juha Nieminen är riskhanteringschef i S-banken.

I kommande teman fokuserar vi på att presentera våra samarbetsnätverk och tjänster. I mars följer finans- eller bankbranschen. Interaktivt samarbete och nätverk är förutsättningen för Cybersäkerhetscentrets verksamhet. Mer om våra samarbetsnätverk finns här.


Den ursprungliga artikeln publicerades 14.3.2018.

Du hittar mest aktuell information på våra finskspråkiga sidor.

Uppdateringshistorik

Ämnesord: Informationssäkerhet , Bedrägeri , Cyberbrottslighet , Cybersäkerhet , Nät , Nätfiske (phishing) , Informationssäkerhet nu! , Tema

LinkedIn Print

logo

Kommunikationsverket

Cybersäkerhetscentret

PB 313, 00181 Helsingfors


Mediekontakter per telefon: +358 295 390 248