Startsida
>
Radioanläggningar och -tillstånd
>
Mottagning av digitala tv-sändningar
Mottagning av digitala tv-sändningar
Digital-tv kräver en ordentlig antenn
Ett ordentligt mottagningssystem blir ännu viktigare när antalet televisionsnät ökar. Televisionssändningar använder UHF-frekvensbandet och dessutom har VHF-frekvensbandet tagits i bruk på nytt, vilket ställer ytterligare krav på mottagningssystemen.
Det markbundna digitala tv-nätet i Finland erbjuder mer innehåll än någonsin. Det finns tiotals riksomfattande, avgiftsbelagda och avgiftsfria tv-kanaler som erbjuder både traditionell tv-bild av baskvalitet (SDTV – Standard Definition TV) och bild med högupplösning (HDTV – High Definition TV). De flesta kanaler av baskvalitet sänds med DVB-T teknik. Kanaler med högupplösning och en del av kanalerna av baskvalitet sänds med den nya DVB-T2-tekniken som kräver en ny digitalbox eller en television med en inbyggd DVB-T2 mottagare.
Kanalknippena A, B, C och E, som nätoperatören Digita förmedlar, sänds med DVB-T-teknik i UHF-frekvensbandet. Kanalknippet F som förmedlas av Anvia och kanalknippet G som täcker huvudstadsregionen fungerar på samma frekvensband. Båda knippena använder DVB-T2-teknik. Anvia opererar även det regionala kanalknippet i Österbottens kustland med DVB-T-teknik.
Nätoperatören DNA förmedlar kanalknippena VHF A, VHF B och VHF C på VHF-frekvenser. Alla de här knippena använder DVB-T2-teknik. DNAs sändare ligger på andra ställen än Digitas och Anvias sändare, vilket ska beaktas när man planerar sitt antennsystem.
Mer information om televisionssändningar på UHF-frekvensbandet på följande adresser:
Hurdant är ett bra mottagningsantennsystem?
Avståndet till tv-sändaren och terränghindren mellan sändaren och mottagningsantennen har en betydande inverkan på förhållandena i mottagningen av televisionssändningar. Ju svårare förhållandena i mottagningen av televisionssändningar är, desto mer krävs också av mottagningsantennen.
Antennen måste väljas enligt det önskade frekvensbandet: VHF-antenn för mottagning av VHF-kanalknippena, och UHF-antenn för mottagning av UHF-kanalknippena. Eftersom sändarna för VHF- och UHF-antennerna ligger på olika ställen, ligger de också på olika avstånd och i olika riktningar från mottagarpunkten. Endast med skilda VHF- och UHF-antenner är det möjligt att anpassa sig till differenser i signalens styrka som beror på skillnaden i signalavståndet i olika frekvensband.
Ju större avståndet till sändningsstationen och ju svårare terränghindren är, desto mer måste antennen förstärka signalen. Under de mest utmanande förhållandena behöver man en UHF-antenn som förstärker signaler minst 17 dB eller en VHF-antenn som förstärker signaler minst 9 dB. Vid behov kan kunden använda frekvensbandsspecifika förstärkare. För att verkligen vara nyttig ska förstärkaren placeras så nära antennen som möjligt.
Mottagningsantennen ska placeras tillräckligt högt, minst 10 meter ovanför jordytan under de mest besvärliga förhållandena. VHF-antennen ska riktas mot DNAs sändningsstation och UHF-antennen ska riktas mot Digitas och Anvias sändningsstationer.
Du hittar detaljerad information om antennsystem och TV-tjänster som mottas med antenn i handboken Pientalon antenniopas (på finska) som uppdaterades i juni 2011.
Information om sändarens läge på adresserna:
