Vanliga frågor
- Kan jag köpa radioutrustning från en utländsk nätbutik?
- Hur kan jag veta om radioutrustningen är godkänd i Finland?
- Jag ska köpa en radiotelefon i USA. Det står FRS/GMRS på telefonen. Kan jag använda den här utrustningen i Finland?
- Varför överlåter inte tullen RC-bilen som jag beställde fastän den är försedd med ett CE-märke?
- Störningar i mottagningen av tv-sändningar. YLEs (Rundradion Ab) kanaler syns utan problem, men på de andra kanalerna, bl.a. MTV3 och Nelonen (Fyran) förekommer störningar och bilden blir mosaikartad.
- Störningar i mottagningen av tv-sändningar vintertid (eller sommartid), under andra årstider är bildkvaliteten god.
- Tillfälliga störningar i mottagningen av tv-sändningar på alla kanaler, bilden blir mosaikartad och hakar upp sig.
- Tv-bilden är dålig, fastän det finns en slavsändare i närheten.
- Det uppstår störningar i mottagningen av tv-sändningar, bilden blir mosaikartad och hakar upp sig då grannarna använder en lövblåsare, gräsklippare, motorkälke el. dyl.
- Den lokalradiostation som tidigare hördes bra störs nu av en närliggande ny station.
- Radion surrar.
- Basstationen tar emot tal på främmande språk.
- Radiotelefonerna tar emot taltrafik från ett annat företag fastän man använder kanalen med ensamrätt.
- Medför basstationen för mobiltrafik på taket på höghuset mitt emot hälsorisk?
- En hög radiomast har byggts nära vår tomt. På vilken grund har den fått byggas och var kan man anföra besvär?
- Förbindelsen till GSM-telefonen/mobiltelefonen bryts alltid då jag passerar ett visst ställe på landsvägen.
- Familjen har ett trådlöst lokalnät (WLAN). Det förekommer tidvis störningar i förbindelsen.
- Vilka tillstånd behövs för att använda ett trådlöst bredbandigt accessnät?
- Behöver man ett tillstånd för hörselhjälpmedel, till exempel för s.k. FM-utrustning, IR-utrustning och trådlös klassrumsutrustning?
- Hur många basstationer finns det i Finland?
- Vilka tillstånd behövs för mobilnät?
- Hur täckande är olika operatörers mobilnät?
- Kan jag anhålla om ett tillstånd för en repeater för mobilnätet?
- Jag har sålt min båt och behöver inte längre ett tillstånd för min maritima VHF-radiotelefon. Jag fick en räkning. Vad ska jag göra?
- Övergår tillståndet för en maritim VHF-utrustning till båtens nya ägare?
- Hur får jag den nummerserie som måste kodas i en DSC-utrustnings/AIS-utrustnings minne för att kunna använda den?
- Jag har ett tillstånd för en maritim VHF-radiotelefon. Jag har skaffat en ny maritim VHF-apparat. Vad ska jag göra?
- Jag har bytt båt. Jag har ett tillstånd för en maritim VHF-apparat som också finns på den nya båten. Behöver jag göra någonting?
- Hur får man ett tillstånd för en bärbar maritim VHF-radiotelefon, var kan man använda den och vilket anrop använder man med den?
- Jag skulle vilja köpa anropssignalen xxx för radioamatör, är den ledig?
- Behöver man ett tillstånd för trådlösa mikrofoner som används till exempel i tv-produktioner?
- Vi behöver ett radiotillstånd/en frekvensreservering för ett radiomodemnät. Hur ansöker man om tillståndet?
- Vi behöver ett radiotillstånd för radiotelefoner/en basstation. Hur ansöker man om tillståndet?
- Behöver man ett tillstånd för en radiotelefon som fungerar på frekvensen 68 MHz och används till exempel under jakt? Hur ansöker man om det här tillståndet?
- Behöver man förnya tillståndet för en telefon för jaktradio årligen eller får man tillståndsavgiften automatiskt varje år?
- Hur kan man sluta betala radiotillståndets frekvensavgift när man inte längre använder utrustningen?
- Om jag byter ut min PMR-radiotelefon som används för jakt, behöver jag då uppdatera mitt nuvarande tillstånd på något sätt om en myndighet skulle kontrollera min telefon på jaktresan?
- Gäller tillståndet för en jaktradio bara användning eller också innehav? Vad ska man göra om man inte använder utrustningen på ett eller flera år? Borde man säga upp tillståndet och ansöka om ett nytt tillstånd senare?
- Jag läste i en tidning om PMR-radiotelefoner för 68 MHz privata radionät för fritidsbruk och arbetsförbindelser. Saken intresserar mig och jag undrar nu om man kan ansöka om ett tillstånd för vissa frekvenser och vilka frekvenserna är? Vilka är de tekniska kraven som radioutrustningen måste uppfylla för att tillståndet ska beviljas?
- Jag har en telefon för jaktradio med ett giltigt radiotillstånd som har godkänts i Finland. Kan jag använda den i Norge eller Sverige? Alltså om man tillfälligt vill använda radion till exempel under jakt eller fiske.
- Ska man ha radiotillståndet med sig till exempel under jakt? Måste tillståndet vara försett med till exempel bankens stämpel som visar att tillståndsavgiften är betald?
- Om jag jagar till exempel med min son och han använder den radioutrustning som nämns i tillståndet, måste han då ha en kopia av tillståndet eller är det tillräckligt att jag är anträffbar?
- Enligt vissa uppgifter kan registrerade föreningar betala frekvensavgiften för PMR-tillståndet för en jaktradio (RHA68) tillsammans. Är det möjligt för en mindre, oregistrerad grupp att göra det här också?
- Är tillståndet utrustningsspecifikt eller personligt? Om jag skaffar en utrustning och ett tillstånd för den, kan jag låna den till min vän eller bör min vän skaffa ett eget tillstånd för utrustningen?
- Ska man först skaffa tillståndet och sedan utrustningen eller kan man skaffa utrustningen först?
- Kan jag ge mitt radiotillstånd till vem som helst som samtidigt är ute på jakt?
- Kan ett tillstånd omfatta flera utrustningar?
- Varför måste jag betala frekvensavgift för mitt radiotillstånd varje år?
- Varför är en 68 MHz PMR-radiotelefon för privata radionät avsedd för fritidsbruk och arbetsförbindelser tillståndspliktig och inte befriad från kravet på tillstånd?
- Vilka tillstånd behövs för att starta en FM-rundradiostation?
- Kan jag sända tv-sändningar?
- Är det tillåtet att använda en Garmin Astro Nordic 200 hundradar/sändare för spårning i Finland?
Svar
Kan jag köpa radioutrustning från en utländsk nätbutik?
Ja, det kan du göra. Kontrollera dock på förhand att radioutrustningen är försedd med ett CE-märke, utrustningen har en försäkran om överensstämmelse med krav (Declaration of Conformity) och utrustningen fungerar på rätt frekvens. Om uppgifterna saknas eller allting inte är i sin ordning lönar det sig inte att köpa apparaten. Då du köper radioutrustning från ett land utanför EU ansvarar du själv för produkten och den störning i radiokommunikationen den eventuellt förorsakar. Till exempel trådlösa kameror på 1,2 GHz och olika "jammers" kan förorsaka allvarliga störningar i annan radiokommunikation.
Ytterligare information:
Köpguide för radioutrustning [PDF, 871 KB]
Att köpa utomlands (Konsumenteuropa i Finland)
Hur kan jag veta om radioutrustningen är godkänd i Finland?
Utrustningen ska vara försedd med ett CE-märke och ha en försäkran om överensstämmelse med krav. Dessutom måste utrustningen fungera på rätt frekvens.
Ytterligare information:
Köpguide för radioutrustning [PDF, 871 KB]
En förteckning över de radioanläggningar som befriats från tillståndsplikt finns i Kommunikationsverkets föreskrift 15.
Frekvensallokeringstabellen.
Jag ska köpa en radiotelefon i USA. Det står FRS/GMRS på telefonen. Kan jag använda den här utrustningen i Finland?
Nej, det kan du inte. FRS (Family Radio Service) och GMRS (General Mobile Radio Service) -radiotelefoner är planerade så att de endast kan användas i USA. Därför har deras överensstämmelse med krav inte säkerställts enligt europeiska standarder och de fungerar inte på frekvenser som är tillämpliga i Finland.
Ytterligare information:
Köpguide för radioutrustning [PDF, 871 KB]
Varför överlåter inte tullen RC-bilen som jag beställde fastän den är försedd med ett CE-märke?
Kontrollerade du frekvensen av din RC-bil på förhand? Tullen kan förhindra import av en radioutrustning som använder fel frekvens. CE-märket innebär att utrustningens överensstämmelse med krav har påvisats enligt europeiska standarder. CE-märket innebär dock inte att utrustningen automatiskt får användas inom hela EU. Användning av radiofrekvenser har planerats på olika sätt i olika EU-länderna - bara en del av användningen av frekvenser har harmoniserats. Till exempel en RC-utrustning på 49 MHz kan användas i några få EU-länder, men inte i Finland.
Ytterligare information:
Köpguide för radioutrustning [PDF, 871 KB]
CE-märkningen (Konsumentverket) (på finska)
Störningar i mottagningen av tv-sändningar. YLEs (Rundradion Ab) kanaler syns utan problem, men på de andra kanalerna, bl.a. MTV3 och Nelonen (Fyran) förekommer störningar och bilden blir mosaikartad.
Kontrollera först att antennen är en s.k. bredbandig UHF-antenn. Om antennen inte är tillräckligt bredbandig kan antennens förstärkning vara svagare i en del av kanalknippena. Kontrollera också att antennen är rätt riktad och att rätt kanaler, dvs. de starkaste sändningskanalerna, har ställts in i mottagaren.
Om mottagaren är på ett ställe där signalerna kan komma via olika sändare, lagrar digitalboxen automatiskt inställningarna. Då är det bäst att göra kanalsökning för en kanal åt gången (manuell kanalsökning). Man kan ta reda på de rätta kanalerna för området på adressen http://www.digitv.fi/sivu.asp?path=7;8283. I hus där det finns centralantenn är det möjligt att huvudförstärkarens kanalinställningar inte längre motsvarar de förändrade sändningskanalerna av kanalknippena.
Störningar i mottagningen av tv-sändningar vintertid (eller sommartid), under andra årstider är bildkvaliteten god.
Årstiderna påverkar den mottagna signalens styrka. Den snö och is som samlas på antennen under vintern försvagar antennens egenskaper och antennens förstärkning kan minska. På sommaren dämpar trädens löv och den övriga vegetationen signalen.
Tillfälliga störningar i mottagningen av tv-sändningar på alla kanaler, bilden blir mosaikartad och hakar upp sig.
Kontrollera att mottagaren får en tillräckligt stark signal. Mottagarens signalstyrka borde vara minst 70- 80 % av det maximala värdet. Om dock indikatorn som beskriver signalens kvalitet ger ett dåligt resultat fastän signalen är stark, kan antennförstarkaren ha för hög förstärkning.
Tv-bilden är dålig, fastän det finns en slavsändare i närheten.
Kontrollera om samma kanaler används i slavsändaren och i huvudsändaren. Ställ vid behov på nytt in de rätta kanalerna i digitalboxen/mottagaren.
Det uppstår störningar i mottagningen av tv-sändningar, bilden blir mosaikartad och hakar upp sig då grannarna använder en lövblåsare, gräsklippare, motorkälke el. dyl.
Kontrollera att mottagaren får en tillräckligt stark signal. Mottagarens signalstyrka borde vara minst 70- 80 % av det maximala värdet. Vid låg signalstyrka minskar störningstoleransen för digital mottagning avsevärt.
Tilläggsinformation finns på adressen www.digitv.fi/svenska
Den lokalradiostation som tidigare hördes bra störs nu av en närliggande ny station.
Kontrollera ifrågavarande lokalradiostations täckningsområde. Utanför, eller vid gränsen av, täckningsområdet kan störningsfri mottagning inte garanteras. En riktad utomhusantenn kan eventuellt förbättra läget. Vänd er i antennärenden till en entreprenör som känner till de lokala förhållandena.
Radion surrar.
Kontrollera att hemmets övriga elapparater inte förorsakar störningen. Stäng av alla elapparater i tur och ordning. Flera av hemmets elektroniska apparater är sådana att de måste kopplas bort från elnätet helt och hållet. Det räcker inte att man stänger dem med strömbrytaren. Dra antingen ut sladden eller ta loss säkringarna, en åt gången. Ifall det är möjligt kontrollera om störningen också hörs hos grannarna och t.ex. i bilradion. Om störningen inte beror på era egna elapparater och övriga tekniska förutsättningar för störningsfri mottagning finns (uteantenn, tillräcklig signalstyrka), kan man meddela Kommunikationsverket om störningen.
Basstationen tar emot tal på främmande språk.
Det kan vara frågan om s.k. överlång vågutbredning på grund av extrema väderleksförhållanden. Det är bara att vänta att vädret för radiokommunikation normaliseras.
Radiotelefonerna tar emot taltrafik från ett annat företag fastän man använder kanalen med ensamrätt.
Kontakta Kommunikationsverket. Meddela ett hurudant radiotillstånd ni har.
Medför basstationen för mobiltrafik på taket på höghuset mitt emot hälsorisk?
Säkerhetsfrågor beträffande radiofrekvent strålning hör inte till Kommunikationsverket, utan till Strålsäkerhetscentralen och Arbetshälsoinstitutet.
En hög radiomast har byggts nära vår tomt. På vilken grund har den fått byggas och var kan man anföra besvär?
Kommunernas byggnadsinspektion bestämmer var radiomaster får byggas. Vänd er till kommunens byggnadsinspektion.
Förbindelsen till GSM-telefonen/mobiltelefonen bryts alltid då jag passerar ett visst ställe på landsvägen.
Meddela vederbörande mobiloperatör om saken. Observera att operatörerna inte är skyldiga att bygga ett landsomfattande, sammanhängande täckningsområde.
Familjen har ett trådlöst lokalnät (WLAN). Det förekommer tidvis störningar i förbindelsen.
De trådlösa lokalnäten fungerar normalt på frekvensband som befriats från kravet på tillstånd, och som därför har många användare. På dessa frekvensband kan störningsfrihet inte garanteras.
Vilka tillstånd behövs för att använda ett trådlöst bredbandigt accessnät?
Man behöver alltid en koncession som beviljas av kommunikationsministeriet då man använder bredbandiga mobilnät. Ytterligare behöver basstationens sändare ett radiotillstånd som beviljas av Kommunikationsverket. (Mobil-WiMAX på frekvensbandet 3,5 GHz).
För trådlösa bredbandiga fasta accessnät behövs ett radiotillstånd (WLL, FWA) som Kommunikationsverket beviljar.
Trådlösa bredbandstjänster som är befriade från kravet kan erbjudas på frekvensband och villkor i enlighet med Kommunikationsverkets föreskrift 15.
- 2400 - 2483,5 MHz (WLAN, trådlöst lokalnät, 802.11b och 802.11g)
- 5150 - 5350 MHz och 5470 - 5725 MHz (RLAN, trådlöst lokalnät)
- 5725–5795 MHz och 5815–5850 MHz (fasta trådlösa bredbandiga dataöverföringar, BFWA)
Behöver man ett tillstånd för hörselhjälpmedel, till exempel för s.k. FM-utrustning, IR-utrustning och trådlös klassrumsutrustning?
Uppgiften om radioanläggningar som är befriade från kravet på tillstånd finns i 1 § i föreskrift 15 (punkt 13) och punkt 13 i bilagan till föreskriften.
De tekniska ramvillkorna för användning av de här frekvenserna finns också i Radiofrekvensföreskrift nr 4.
Man behöver inga radiotillstånd för hörselhjälpmedel med infraröd teknik.
Hur många basstationer finns det i Finland?
Det finns inga samlade, offentliga uppgifter om antalet basstationer. Antalet enskilda basstationer kan också variera i operatörernas nät på grund av stora sommarevenemang eller annat liknande som påverkar radionätet.
Enligt miljöministeriets publikation MH107sv "Master i landskapet", var antalet master 6400 år 2003 och ungefär 200 master var under planering. En del av de här masterna var helt nya och det fanns också sådana som ersatte gamla master.
Vilka tillstånd behövs för mobilnät?
Man behöver alltid en koncession som beviljas av statsrådet för att driva ett mobilnät. Ytterligare behöver basstationssändare i radionätet ett radiotillstånd som beviljas av Kommunikationsverket.
Allmänna mobilnät som kräver koncession är:
- @450 (Digitas system för mobilkommunikation för frekvensområdet 450 MHz)
- GSM, GSM900, E-GSM900 och GSM1800 (andra generationens system för mobilkommunikation)
- UMTS900 och UMTS (tredje generationens system för mobilkommunikation)
- LTE (evolution av UMTS-nät)
Privata/stängda mobilnät som kräver koncession är:
- Myndighetsnätet VIRVE
- Järnvägarnas GSM-R-nät
Hur täckande är olika operatörers mobilnät?
Teleoperatörernas kartor över täckningsområde
Digitas @450 karttjänst
Kan jag anhålla om ett tillstånd för en repeater för mobilnätet?
Kommunikationsverket beviljar inte radiotillstånd för innehav och användning av mobilnätens repeater. Orsaken är att frekvensbanden för de mobila näten inte är avsedda för användning av enskilda repeatrar, utan för koncessionsberoende mobilnät. Övriga repeatrar än de som hör till operatörens mobilnät kan orsaka störningar eller begränsa användningen av mobilnät.
Jag har sålt min båt och behöver inte längre ett tillstånd för min maritima VHF-radiotelefon. Jag fick en räkning. Vad ska jag göra?
Man kan sluta betala frekvensavgifter för radioutrustning genom att säga upp radiotillståndet med ett brev, fax eller e-postmeddelande (radiofrekvenser)ficora.fi) som skickas till Kommunikationsverket. Om man har fått en faktura på frekvensavgiften för tillståndet, ska tillståndet sägas upp senast på den ursprungliga fakturans förfallodag eller före en ny faktureringsperiod börjar. Då befrias man från att betala ifrågavarande frekvensavgift.
Övergår tillståndet för en maritim VHF-utrustning till båtens nya ägare?
Den förra ägaren bör säga upp tillståndet med brev, fax eller e-postmeddelande (radiofrekvenser(at)ficora.fi). Den nya ägaren ska ansöka om ett eget radiotillstånd.
Hur får jag den nummerserie som måste kodas i en DSC-utrustnings/AIS-utrustnings minne för att kunna använda den?
Här är det frågan om fartygets sjöradionummer (MMSI) som är antecknat i fartygets radiotillstånd. Man bör söka ett radiotillstånd för alla radiosändare för maritim radiokommunikation, d.v.s. man bör också informera Kommunikationsverket om DSC- och AIS-utrustningar i ansökan om tillstånd för fartygsradiostation.
Om man ansöker om ett radiotillstånd för en utrustning som redan är kodad med sjöradionumret, ska detta ovillkorligen nämnas i ansökan. Alla radiosändare ombord på ett fartyg bör använda ett och samma sjöradionumer som är antecknat i fartygets radiotillstånd.
Finländska fartygs sjöradionummer börjar med nummerserien 230 och består av 9 tecken.
Jag har ett tillstånd för en maritim VHF-radiotelefon. Jag har skaffat en ny maritim VHF-apparat. Vad ska jag göra?
Om den gamla och den nya telefonen har samma funktioner, behöver man inte ändra tillståndet. Om den gamla apparaten har varit en maritim VHF-telefon, och den nya apparaten också har en DSC-funktion, bör Kommunikationsverket informeras om förändringen med en ansökan om tillstånd för fartygsradiostation (blankett 401) eller ett e-postmeddelande (radiofrekvenser(at)ficora.fi). Då sänds ett nytt tillstånd till er, med det sjöradionummer som ska kodas i DSC-apparaten.
Om den DSC-apparat som ni har skaffat redan är kodad med sjöradionumret, ska detta ovillkorligen nämnas i ansökan.
Jag har bytt båt. Jag har ett tillstånd för en maritim VHF-apparat som också finns på den nya båten. Behöver jag göra någonting?
Kommunikationsverket ska informeras om att båtens namn har ändras. Det går behändigast med an ansökan om tillstånd för fartygsradiostation. Kommunikationsverket ska också informeras om ifall det sjöradionummer som är kodat i den maritima VHF/DSC-apparaten på den nya båten avviker från det sjöradionummer som finns i ert radiotillstånd.
Det är absolut nödvändigt att den maritima VHF/DSC-apparaten ombord på fartyget är kodad med just det MMSI-nummer som är antecknat i fartygets giltiga radiotillstånd.
Hur får man ett tillstånd för en bärbar maritim VHF-radiotelefon, var kan man använda den och vilket anrop använder man med den?
En bärbar maritim VHF-radiotelefon ska också antecknas i fartygets radiotillstånd, och det berättigar att använda sändaren på det fartyg som nämns i tillståndet. En roddbåt eller därmed jämförbar farkost är också ett fartyg i det här fallet.
Om det finns en fast installerad maritim VHF-telefon utöver en bärbar apparat ombord på fartyget, är det tillåtet att trafikera med den bärbara apparaten tillsammans med "moderfartyget", till exempel från en jolle. Då använder den person som använder den bärbara radiotelefonen samma anropssignal som moderfartyget. Man bör dock tillägga till exempel ordet "hjälpbåt" eller "jolle" så att alla som följer trafiken förstår vad det är frågan om. Alla parter som deltar i kommunikationen ska inneha ett behörighetsbevis. Det är förbjudet att använda en maritim VHF-radiotelefon på land.
Jag skulle vilja köpa anropssignalen xxx för radioamatör, är den ledig?
Man hittar de anropssignaler för radioamatör som är giltiga, upptagna och i karens här.
Ytterligare information om avgiftsbelagda anropssignaler för radioamatör finns här.
Behöver man ett tillstånd för trådlösa mikrofoner som används till exempel i tv-produktioner?
Ytterligare information om trådlösa mikrofoners användning och tillståndsplikt:
Radiomikrofoner, eller trådlösa mikrofoner
Se även de följande meddelanden:
Radiomikrofoner (trådlösa mikrofoner) och hörselhjälpmedel på VHF-frekvensbandet
Radiomikrofoner (trådlösa mikrofoner) på UHF-frekvensbandet
Vi behöver ett radiotillstånd/en frekvensreservering för ett radiomodemnät. Hur ansöker man om tillståndet?
Man kan ansöka om ett tillstånd/en frekvensreservering med Kommunikationsverkets plan angående radionät.
Nere på ansökningsblanketten finns kontaktuppgifter och man kan sända ansökan per e-post, fax eller brev. Om man sänder kartor som bilaga, bör man inte använda telefax eftersom man vanligen inte kan läsa anteckningar som har gjorts på kartan.
Meddela tekniska uppgifter (sändarens effekt, antennvinst/antenntyp, antennpolarisation, antennkabelns typ och längd, antennens höjd över markytan) om nätets stationer och grundkartor som visar antennernas placeringsplats. Uppgifterna om stationerna kan anges i en separat tabell så att en ansökan om tillstånd för varje station inte behöver fyllas i. Det är bra att tillägga en schematisk bild ur vilken nätets konstruktion framgår. Ytterligare behövs uppgift om på vilket frekvensband (till exempel 440-470 MHz) utrustningen inställs, kanalbredden och hur många frekvenser man behöver.
Vi behöver ett radiotillstånd för radiotelefoner/en basstation. Hur ansöker man om tillståndet?
Man kan ansöka om ett tillstånd/en frekvensreservering med Kommunikationsverkets ansökansblankett för tillstånd för VHF/UHF-radiosystem eller om systemet bara innehåller mobila stationer använder man ansökansblanketten för tillstånd för mobil VHF/UHF-radioanläggning.
Nere på ansökningsblanketten finns kontaktuppgifter och man kan sända ansökan per e-post, fax eller brev. Om man sänder kartor som bilaga, ska man inte använda telefax eftersom man vanligen inte kan läsa anteckningar som har gjorts på kartan.
Meddela tekniska uppgifter (sändarens effekt, antennvinst/antenntyp, antennkabelns typ och längd, antennens höjd över markytan) om nätets stationer och grundkartor som visar antennernas placeringsplats. För mobila stationer behövs sändningseffekt, användningsområde och antalet sändare. Ytterligare behövs uppgift om på vilket frekvensband (till exempel 440-470 MHz) utrustningen inställs, kanalbredden och hur många frekvenser som behövs.
Behöver man ett tillstånd för en radiotelefon som fungerar på frekvensen 68 MHz och används till exempel under jakt? Hur ansöker man om det här tillståndet?
Man behöver ett PMR-radiotillstånd för en telefon för jaktradio som fungerar på 68 MHz, de s.k. RHA68-frekvenserna. Kommunikationsverket beviljar tillstånd för en radiotelefon på basis av ansökan. Radiotillståndet gäller fem år åt gången och det förnyas automatiskt innan tillståndet upphör att gälla. Frekvensavgiften som gäller tillståndet skickas automatiskt till kunden årligen.
Man kan ansöka om tillstånd elektroniskt via https://eservices.ficora.fi/ eller med Kommunikationsverkets ansökningsblankett om tillstånd för mobil VHF/UHF-radioanläggning, och sända blanketten per post eller e-post. Man kan också skicka en fritt formulerad ansökan. De uppgifter som behövs är sökandens namn, adress, personbeteckning och telefonnummer samt utrustningens användningsändamål och antalet utrustningar.
Behöver man förnya tillståndet för en telefon för jaktradio årligen eller får man tillståndsavgiften automatiskt varje år?
PMR-tillståndet för 68 MHz privata radionät för fritidsbruk och arbetsförbindelser är i kraft fem år åt gången och det förnyas automatiskt innan tillståndet upphör att gälla. Frekvensavgiften som gäller tillståndet skickas automatiskt till kunden årligen.
Hur kan man sluta betala radiotillståndets frekvensavgift när man inte längre använder utrustningen?
Man kan sluta betala frekvensavgift för radioutrustning genom att säga upp radiotillståndet med brev, fax eller e-postmeddelande som ska skickas till Kommunikationsverket (radiofrekvenser(at)ficora.fi). Om man har fått en faktura på frekvensavgiften för tillståndet, ska tillståndet sägas upp senast på den ursprungliga fakturans förfallodag eller före en ny faktureringsperiod börjar. Då befrias man från att betala ifrågavarande frekvensavgift.
Om jag byter ut min PMR-radiotelefon som används för jakt, behöver jag då uppdatera mitt nuvarande tillstånd på något sätt om en myndighet skulle kontrollera min telefon på jaktresan?
Utrustningen är inte längre definierad i PMR-radiotillståndet, d.v.s. uppgiften om utrustningens typbeteckning eller serienummer är inte antecknad i tillståndet. Om man byter utrustning behöver inga åtgärder vidtas, utan tillståndet är giltigt med tidigare uppgifter.
Gäller tillståndet för en jaktradio bara användning eller också innehav? Vad ska man göra om man inte använder utrustningen på ett eller flera år? Borde man säga upp tillståndet och ansöka om ett nytt tillstånd senare?
Kravet på radiotillstånd gäller användning och innehav av en radiosändare. När man äger en jaktradio innebär det vanligen att man åtminstone är innehavare av en radiosändare. Om ägaren av radiosändaren inte innehar eller använder den jaktradio som han eller hon äger, är den som innehar radiosändaren skyldig att skaffa ett radiotillstånd.
Innehav av jaktradio eller någon annan radiosändare förutsätter inte alltid ett radiotillstånd. I detta fall kan bestämmelsen i 7 § 3 mom. i lagen om radiofrekvenser och teleutrustningar tillämpas. Enligt den behövs inte radiotillstånd för innehav av en radiosändare om det i övrigt är klart att avsikten med innehavet inte är att använda anläggningen för radiokommunikation. Det ska klart framgå av det sätt på vilket radiosändaren förvaras att man inte har för avsikt att använda den. Innehavaren av radiosändaren är i praktiken skyldig att göra syftet med innehavandet tillräckligt klart.
Om det är klart att syftet med att inneha en jaktradio under mellanåret är att inte använda den för radiokommunikation, kan man säga upp radiotillståndet. Då upphör skyldigheten att betala frekvensavgift från början av följande betalningsperiod om man har sagt upp tillståndet innan avgiftens förfallodag eller före följande betalningsperiod. När man igen har för avsikt att använda radiosändaren, bör man skaffa ett nytt radiotillstånd.
Jag läste i en tidning om PMR-radiotelefoner för 68 MHz privata radionät för fritidsbruk och arbetsförbindelser. Saken intresserar mig och jag undrar nu om man kan ansöka om ett tillstånd för vissa frekvenser och vilka frekvenserna är? Vilka är de tekniska kraven som radioutrustningen måste uppfylla för att tillståndet ska beviljas?
Svar på frågorna finns på vår webbplats under avsnittet övriga tillståndspliktiga radioanläggningar och i kundmeddelandet.
Av dessa sidor framgår att det finns 26 kanaler på frekvensbandet 68 MHz som är reserverade för fritidsbruk och arbetsförbindelser i hela landet. Försäljare inom branschen kan erbjuda konsumenterna utrustningar som är särskilt programmerade för det här ändamålet. Dessa utrustningar är tillståndspliktiga. PMR446-radiotelefoner som är befriade från kravet på tillstånd är också ett användbart alternativ om kravet på förbindelseavstånd inte är stora.
Jag har en telefon för jaktradio med ett giltigt radiotillstånd som har godkänts i Finland. Kan jag använda den i Norge eller Sverige? Alltså om man tillfälligt vill använda radion till exempel under jakt eller fiske.
Radiotillståndet för en telefon för jaktradio gäller bara i Finland. Ett radiotillstånd som Kommunikationsverket beviljar för en telefon för jaktradio gäller inte i Sverige eller i Norge. I Sverige finns ytterligare information om radiotillstånd på adressen www.pts.se, i Norge på adressen www.npt.no och i Estland är adressen www.tja.ee.
Ska man ha radiotillståndet med sig till exempel under jakt? Måste tillståndet vara försett med till exempel bankens stämpel som visar att tillståndsavgiften är betald?
Enligt lagen ska man ha radiotillståndet med sig eller förvara det i sändarens omedelbara närhet enbart i undantagsfall, om det bestäms så i tillståndsvillkoren. Man behöver inte ha tillståndet för en PMR-radiotelefon som används under jakt med sig. Om man dock har radiotillståndet med sig, ska användaren eller innehavaren av radiosändaren på begäran uppvisa det åt Kommunikationsverkets kontrollant som övervakar användningen av radiosändare.
Det är att rekommendera att man har radiotillståndet med sig. På så sätt är det lättare att kontrollera att man har ett gällande tillstånd till exempel i samband med en kontroll som görs av polisen. Å andra sidan har Kommunikationsverkets kontrollanter som övervakar användningen av radiosändare uppgifter om gällande tillstånd och deras innehavare med sig. Därför kan de vid behov med dessa uppgifter vanligen ta reda på om det finns en giltigt tillstånd.
Radiotillståndet behöver inte vara försett med en anteckning som visar att frekvensavgiften är betald. Det är inte i övrigt heller nödvändigt att ha kvitton med sig. Innehavaren av radiosändaren är dock skyldig att på begäran ge Kommunikationsverket uppgifter som behövs när avgifter tas ut. Även om Kommunikationsverket inte anser det nödvändigt att tillståndshavaren har kvittot med sig, kan det hända att till exempel jaktcheferna vill se kvittona.
Om jag jagar till exempel med min son och han använder den radioutrustning som nämns i tillståndet, måste han då ha en kopia av tillståndet eller är det tillräckligt att jag är anträffbar?
Sonen behöver inte ha en egen kopia av tillståndet. Enligt lagen ska man ha radiotillståndet med sig eller förvara det i sändarens omedelbara närhet bara i undantagsfall om det bestäms så i tillståndsvillkoren. Man behöver inte ha tillståndet för en 68 MHz PMR-radiotelefon som används under jakt med sig, men det är dock önskvärt av de orsaker som angavs i svaret på den föregående frågan.
Enligt vissa uppgifter kan registrerade föreningar betala frekvensavgiften för PMR-tillståndet för en jaktradio (RHA68) tillsammans. Är det möjligt för en mindre, oregistrerad grupp att göra det här också?
Radiotillstånd beviljas endast till fysiska och juridiska personer. En oregistrerad grupp är inte en juridisk person och kan således varken beviljas tillstånd för en jaktradio eller något annat radiotillstånd.
När radiotillstånd har beviljats, har registrerade jaktföreningar beviljats gemensamma PMR-radiotillstånd för 68 MHz radiotelefoner som används vid jakt. I dessa fall har man ansett att det är fråga om jaktklubbens radiosystem eller radionät som används till exempel när klubben jagar tillsammans. I sådana fall har man också tillämpat en prisgradering som är baserad på antalet mobila stationer i privat radionät (PMR) för de frekvensavgifter som tas ut.
Är tillståndet utrustningsspecifikt eller personligt? Om jag skaffar en utrustning och ett tillstånd för den, kan jag låna den till min vän eller bör min vän skaffa ett eget tillstånd för utrustningen?
Radiotillståndet är inte endast personligt. Enligt 11 § i lagen om radiofrekvenser och teleutrustningar kan man tillfälligt ställa radiosändaren till någon annans förfogande. Också i detta fall ansvarar tillståndshavaren för att radiosändaren används i enlighet med tillståndsvillkoren. För annan än tillfällig användning behöver man ett eget tillstånd. Kommunikationsverket anser att tillfällig användning är kortvarig, vanligen högst c. två veckor.
Om det är frågan om en radiosändare som används för maritim radiokommunikation eller amatörradiokommunikation och man behöver ett tillstånd som beviljas av Kommunikationsverket för att använda sändaren, får radiosändaren även användas av en annan person som inte har ett behörighetsbevis och som står under omedelbar uppsikt av den som innehar ett behörighetsbevis (15 § 2 mom.)
Ska man först skaffa tillståndet och sedan utrustningen eller kan man skaffa utrustningen först?
Man behöver i regel ett radiotillstånd även för att inneha en tillståndspliktig radiosändare. I praktiken skaffar man dock ofta radiosändaren före beslutet om tillstånd eller man ansöker om tillstånd i samband med att man skaffar radiosändaren. Om man skaffar en radiosändare före beslutet om tillstånd, får man inte använda radiosändaren förrän man har fått beslut om tillståndet. Det måste vara klart genom hur man förvarar radiosändaren, eller på något annat sätt, att man inte har för avsikt att använda radiosändaren före beslutet om tillståndet.
Kan jag ge mitt radiotillstånd till vem som helst som samtidigt är ute på jakt?
Ett radiotillstånd kan inte överföras till någon annan på det här sättet. Överhuvudtaget kan man överföra ett radiotillstånd till någon annan eller det överförs till någon annan endast undantagsvis. Bestämmelser som gäller saken finns i 11 § i lagen om radiofrekvenser och teleutrustningar.
Man kan dock tillfälligt ställa radiosändaren till någon annans förfogande. Också i detta fall ansvarar tillståndshavaren för att radiosändaren används i enlighet med tillståndsvillkoren.
Kan ett tillstånd omfatta flera utrustningar?
Ja, det kan det. Antalet utrustningar ska anges i ansökan. Antalet utrustningar anges i de tekniska tillståndsvillkoren, bilaga till radiotillståndet. Man måste meddela Kommunikationsverket om antalet utrustningar ändrar.
Varför måste jag betala frekvensavgift för mitt radiotillstånd varje år?
Frekvensavgifterna för radiosändare baserar sig på kommunikationsministeriets förordning om avgifter som tas ut för Kommunikationsverkets prestationer gällande radioförvaltningen (författningssamling 1222/2010).
Förordningen har utfärdats med stöd av 8 § i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).
Varför är en 68 MHz PMR-radiotelefon för privata radionät avsedd för fritidsbruk och arbetsförbindelser tillståndspliktig och inte befriad från kravet på tillstånd?
Orsakerna till att ifrågavarande 68 MHz radiosändare är tillståndspliktiga är bl.a.:
- Användningen av ifrågavarande kanaler är inte harmoniserad i Europa. De är anvisade för användning som avses i Kommunikationsverkets meddelelande RHA68 endast i Finland. Syftet med förfarandet är att säkerställa att användningen inte förorsakar skadliga störningar i grannländernas radiofrekvenser.
- Med hjälp av förfarandet kan man kontrollera och övervaka att radiosändaren används för dess rätta användningsändamål och enligt nödvändiga användningsvillkor.
- Med detta förfarande är det möjligt att följa upp antalet utrustningar som fungerar på frekvensen 68 MHz och vid behov anvisa nya kanaler för detta bruk.
- Man kan också kontrollera på vilket sätt och för vilka ändamål de utrustningar som fungerar på frekvensen 68 MHz används. Så kan tillståndsvillkor i mån av möjlighet ändras enligt användarnas behov. Tack vare ändringar som har gjorts tidigare år kan radiosändare som fungerar på frekvensen 68 MHz användas allt mer flexibelt för både fritidsbruk och arbetsförbindelser.
Vilka tillstånd behövs för att starta en FM-rundradiostation?
Man behöver alltid ett radiotillstånd för att använda en FM-rundradiosändare. I flesta fall behöver man också en koncession som beviljas antingen av statsrådet eller av Kommunikationsverket.
Sändaren måste alltid vara EU-godkänd, d.v.s. den bör vara försedd med ett CE-märke. I praktiken betyder detta att utrustningen bör vara fabrikstillverkad.
Om täckningsområdet som man strävar efter är mycket begränsat, till exempel en idrottsplan och dess omgivning, räcker det att ha en sändare med en effekt under 10 W. Sändningsverksamhet som är riktad till ett så litet och enhetligt område anses vara så småskalig att man inte behöver en koncession utan det räcker att bara ha ett radiotillstånd beviljat av Kommunikationsverket. Tillståndet beviljas om en frekvens som är lämplig för ifrågavarande bruk finns.
Om täckningsområdet som man strävar efter är större men verksamheten pågår högst tre månader, behövs det inte heller hela byråkratin. Då räcker det också med ett radiotillstånd om sändaren har en effekt på maximalt 50 W. Utöver ett radiotillstånd kräver en sändare med en större effekt en koncession, men Kommunikationsverket kan bevilja den för en period av tre månader.
För kontinuerlig verksamhet behövs statsrådets koncession. Då och då förklarar kommunikationsministeriet lediga frekvenser att sökas och då kan man ansöka om en koncession. Utöver koncessionen behöver man också då ett radiotillstånd.
Kan jag sända tv-sändningar?
För att kontinuerligt använda en tv-sändare (d.v.s. för tv-nätverksamhet) behöver man en koncession som beviljas av statsrådet samt ett radiotillstånd för själva sändaren.
Om verksamheten pågår högst en månad och sändaren som används i digital tv-verksamheten har en strålningseffekt på högst två kilowatt, är det tillräckligt att ha en koncession som Kommunikationsverket beviljar. Koncessioner kan inte beviljas för på varandra följande perioder. Utöver detta förutsätter användning av en tv-sändare ett radiotillstånd.
Att erbjuda nättjänster i det digitala markbundna masskommunikationsnätet kräver inte en nätkoncession om verksamheten pågår högst två veckor och tv-sändaren som används i verksamheten har en strålningseffekt på högst 50 watt. Också i detta fall behöver man ett radiotillstånd för sändaren.
Är det tillåtet att använda en Garmin Astro Nordic 200 hundradar/sändare för spårning i Finland?
Tillståndspliktiga radiosändare för spårning, bl.a. hundradar, på frekvensbandet 155 MHz
